Intervju med Per-Åke Hellman, Orrbergets Bygdepengsförening

Per-Åke Hellman är sekreterare i Orrbergets Bygdepengsförening som hanterar de medel som betalas ut i form av bygdepeng från Orrbergets vindpark i Ludvika kommun. Här berättar han om föreningens tillkomst och hur den jobbar.

Hej Per-Åke! Berätta lite om Orrbergets Bygdepengsförening och din roll i föreningen.

Hej! Orrbergets Bygdepengsförening startade 2016 och är en förening som bildades för att hantera bygdemedel från Orrbergets vindpark i Ludvika kommun. Vår förening har nio medlemsföreningar: två fäbodstugeföreningar, två idrottsföreningar, en hembygdsförening, en vävstuga, en jaktskytteklubb, en fiskevårdsförening och Äventyrsgruvan.

Jag har rollen som sekreterare i Orrbergets Bygdepengsförening och var med och startade föreningen när det var dags att bygga vindparken. De flesta möten hölls då i Tuna-Hästbergs Hembygdsförenings bystuga, så jag blev engagerad från början eftersom jag dessutom är vice ordförande i hembygdsföreningen. Jan-Olof Dahlin, projektledaren från OX2, var angelägen om att få lokal förankring, så vi försökte inkludera representanter från alla som hade verksamhet i området. Vindparkens närområde sträcker sig över Ludvika, Borlänge och Gagnef kommuner, och vi samordnade så att alla föreningar i området skulle gynnas. Vi satte upp ett avstånd på fem kilometer från närmaste vindkraftverk och involverade alltså nio föreningar från tre kommuner.

Det var delade åsikter i början kring vindparken. En del var oroliga för att orrspel och sällsynta svampar kanske skulle påverkas negativt medan andra såg fördelarna, som att det byggdes vägar som gjorde skogen mer tillgänglig. Idag finns egentligen inget motstånd. Det går fina skidspår på området som underhålls av Nyhammars IF och själv är jag gärna ute och cyklar eller går på de vägar som anlagts.

Hur samordnar ni er verksamhet med de olika föreningarna i området?

För att säkerställa att projekten som stöds av bygdepengen gynnar så många som möjligt och ligger i närområdet, har vi en beredningsgrupp som utvärderar förslagen varje år. Varje förening utser en representant som deltar i denna process. Kriterierna inkluderar även bedömning av förmågan att genomföra projektet och om de har fått stöd tidigare. Styrelsen tar sedan beslut om vilka projekt som ska stödjas, och det finns en skyldighet för mottagande föreningar att rapportera om hur pengarna används.

Äventyr i gruvan

Fram till 1968 bedrevs gruvdrift i Tuna-Hästberg. Nu används den gamla gruvan till äventyrliga upplevelser och olika arrangemang. Luciafirandet i gruvan är väldigt populärt.

Bullerskydd vid lerduvebanan

Tuna-Hästbergs Jaktskytteklubb fick ett välkommet bidrag från bygdepengen 2021 för att kunna bygga ett bullerskydd vid deras lerduvebana. Pengarna är inte allt, ideellt arbete krävs alltid och över 200 mantimmar gick åt vid färdigställandet. Bullerskyddet bidrar till mindre störningar för närboende i Tuna-Hästberg.

Medlemmar i Orrbergets bygdemedelsförening

Tuna-Hästbergs Hembygdsförening
Äventyrsgruvan Tuna-Hästberg Ekonomisk förening
Rämshyttans vävstugeförening (vävstuga i Tuna-Hästberg)
Tuna-Hästbergs Jaktskytteklubb
Rämshyttans Fiskevårdsområdesförening
Nyhammars IF (skidspår i Långmyren)
Idkerberget-Rämshyttans IF (skoterleder i närområdet)
Spånsans stugförening
Stockgropens fäbodägarförening

Vad har ni konkret använt bygdepengen till hittills och vad har ni på gång för framtiden?

Vi har använt bygdepengen till olika projekt som stöder föreningarna i området. Till exempel har Tuna-Hästberg Hembygdsförening fått stöd för underhåll och av bystugan som huserar i en gammal skola. Föreningen kunde också köpa in en större gräsklippare för skötseln av Folkets Park. Spånsans stugförening har kunnat köpa in material till en ny brygga och ett fårstängsel, och Stockgropens fäbodlag en ny gärdesgård som ger landskapet en kulturell prägel. För närvarande väntar vi på besked om bygdepeng för 2024, och därför har vi senarelagt ansökningsprocessen till den 15 mars.

Hur gynnar dessa projekt och bygdepengen själva bygden?

Projekten gynnar bygden genom att stötta och främja olika föreningar och verksamheter. Det ger en möjlighet för lokalbefolkningen att vara aktiva och delta i olika aktiviteter, samtidigt som det stärker gemenskapen och bygdens utveckling.