Intervju med Andreas Karlberg, projektledare fiskevård på Sportfiskarna, om våtmarksrestaureringen vid Klevberget
Hej Andreas! Hur blev du involverad i detta projekt och vilken är din roll?
Jag har haft ett intresse för fiske sedan jag var ung och har studerat limnologi (sötvattensekologi). I detta projekt är jag projektledare från Sportfiskarna, men jag var på Länsstyrelsen tidigare, så jag var redan väl medveten om att något borde göras åt våtmarkerna och vattendraget Alderängsån. OX2 kontaktade mig i samband med projekteringen av vindpark Klevberget och nu är de engagerade medfinansiärer till detta, vilket har varit till stor nytta för alla inblandade.
Vad exakt har ni gjort i projektet, och varför?
Fokus har varit på att förbättra livsmiljön för fisken i Alderängsån och återetablera flodpärlmusslan. Vi har genomfört åtgärder för att restaurera våtmarker i anslutning till ån. Våtmarkerna har genom åren blivit utdikade och förlorat sin naturliga vattenhållande funktion, vilket har påverkat både växt- och djurlivet negativt, inklusive flodpärlmusslans livsmiljö. Genom att återställa våtmarkerna skapas stabilare flöden i ån, vilket förhindrar översvämningar och uttorkning. I och med det kan vi skapa en mer gynnsam miljö för både fisken (öringen) och flodpärlmusslan, som är beroende av en fungerande livsmiljö i ån.
Projektet är indelat i två delar:
Återställning av våtmarker
Ett s k LONA-projekt som Länsstyrelsen förmedlar och som ägs av Ånge kommun. Projektperiod: 2022–2024.
Totalt en mil diken som ska fyllas igen, detta sker huvudsakligen med befintlig torv från marken runtomkring. När vi förbättrat hydrologin i våtmarken hoppas vi få vattnet att stanna kvar i våtmarken längre.
Förbättrad livsmiljö i och runt Ålderängsån
Ett s k LOVA-projekt som ägs av Sportfiskarna. Projektperiod 2023-2025.
Alderängsån är flottledsrensad och behöver s k biotopvård. Idag ligger många stora block (ved och stenar) vid sidan av ån, p g a flottning förr i tiden. Vi behöver även »återskapa« död ved. Andelen död ved ska öka till förmån för skapanior och andra vedlevande mossor.
Dessa rödlistade arter är mikroskopiskt små och växer på död ved i strandzonen intill forsande miljöer som skapar fuktdimma.
Flodpärlmusslan är i princip borta i Alderängsån, men som tur är finns den kvar i anslutande Mörtsjöbäcken som inte rensats lika hårt. Öringsbeståndet är ganska bra men man hoppas på en ökning efter avslutat projekt.
Hur länge dröjer det innan hotade arter kan använda de nya livsmiljöerna?
Det tar tid innan åtgärdernas effekter kan ses på populationsnivå för hotade arter som flodpärlmusslan. Det kan ta upp till 5–6 år innan vi kan se resultat av återetableringen. Därför har vi inte heller kunnat göra någon uppföljning ännu.
Hur viktigt är det med den här typen av projekt?
Den här typen av projekt är av stor betydelse för att bevara och återställa våra vattenekosystem. Lokalt är det livsviktigt för att återskapa balansen och gynna hotade arter som flodpärlmusslan.
Har du någon gång hittat en pärla i en flodpärlmussla?
Musslan är ju fridlyst och man måste ha dispens för att plocka upp musslorna. Men jag har sett pärlor vid några tillfällen vid studier, men inte av smyckeskvalité. Det sägs att det bara finns ungefär en pärla av smyckeskvalitét per 10 000 musslor.
För att mäta öringsbeståndet används en teknik som kallas för elfiske, som går ut på att man sticker ned en stav som sänder ut el och bedövar fisken inom 3 meter, då kan man håva upp dem, artbestämma fisken och mäta dess längd. Metoden är relativt skonsam och fisken kvicknar till så fort den återförs till vattnet.
Flodpärlmusslan
är känd för sin förmåga att producera pärlor när sandkorn eller parasiter hamnar inuti sitt skal. Arten är starkt hotad och fridlyst och bedöms löpa mycket hög risk att dö ut i vilt tillstånd.
Musslan har ett mörkt, njurformat skal som kan vara upp till 15 cm långt och växer långsamt, med årsringar i skalet som kan användas för åldersbestämning. Flodpärlmusslan lever i rinnande vatten och finns i Europa, västra Ryssland och östra Nordamerika, med betydande populationer i Sverige och Skottland.
Den lever nergrävd i bottensubstratet och filtrerar vatten för att få näring. Flodpärlmusslan är en indikator på vattenkvalitet och kräver klart, syrgasrikt, näringsfattigt vatten med stabilt pH. Den kan röra sig genom att använda sin »grävmuskel« eller flyta iväg med strömmen.
Fortplantningen är komplex och sker på sommaren. Hanmusslorna släpper ut sina spermier som honan sedan fångar upp. Äggen befruktas och utvecklas till larver som parasiterar på öringens gälar innan de släpps och letar efter en lämplig plats på botten för att växa upp. Den blir könsmogen vid 15–20 års ålder och kan fortplanta sig under hela sin livstid under förutsättning att miljön är lämplig.
Läs mer hos WWF