Intervju med Roland Hamlin – hållbarhets­strateg i Ljusdals kommun

Roland Hamlin är en riktig landsbygdsmänniska som brinner för den levande glesbygden. Här berättar han om hur det går till vid urvalet av bygdepengsmottagare i Ljusdals kommun där han är hållbarhets­strateg.

Hej Roland, vad gör du på Ljusdals kommun?

Hej! Mitt främsta ansvar är att leda och koordinera initiativ för att främja hållbar utveckling inom kommunen. Det innefattar allt från att utveckla och implementera hållbarhets­strategier till att samarbeta med olika avdelningar och intressenter för att säkerställa att vi tar hållbara beslut och genomför hållbara projekt. En av våra största utmaningar är att minska vår klimatpåverkan. Jag har en bred roll som omfattar allt från att driva hållbarhets­strategier till att arbeta med landsbygdsutveckling och demokratifrågor. Jag har även varit involverad i hållbarhets­certifiering genom Destination Järvsö. Ett mångfacetterat arbete som involverar samarbete och strategiskt tänkande.

Som landsbygdsmänniska brinner jag för en levande landsbygd där vi gör saker tillsammans. Solidaritet är fundamentalt för oss. Vi tar hand om varandra och löser gemensamma problem. Byalagen spelar en viktig roll i detta, och jag är själv aktiv i mitt eget byalag i en annan del av kommunen.

Vad används bygdepengen ni får från Högkölens vindpark till och hur går processen till när ni bestämmer vilka projekt som ska få ta del av dessa medel?

Bygdepengen är en resurs som vi använder för att stödja lokala projekt och initiativ som gagnar bygden och kommunen som helhet. Processen är öppen och transparent. Ansökningar görs genom kommunens självservicetjänst, och jag sammanställer och delger informationen till förslagsgruppen som består av två personer från Färilarådet, ett lokalt byalag och paraply för det samlade föreningslivet i bygden. De ger sedan en rekommendation som blir beslutsunderlag för kommunstyrelsen. När beslutet är fattat betalas medlen ut direkt. Återrapportering från mottagarna är en viktig del av processen för att säkerställa att medlen används på ett ansvarsfullt sätt.

Hur gagnar dessa medel bygden och kommunen? Finns det några specifika projekt som du anser har haft extra positiv påverkan?

Bygdepengen har varit avgörande för att stödja en rad olika projekt och initiativ. Just nu ser vi fram emot en ny park och Riberget är ett annat spännande område. Medlen används också för att stödja administrativ service, och Färilarådet har en viktig roll i processen. En favorit bland projekten just nu är etableringen av en discgolfbana , som har blivit mycket uppskattad. Hembygdsgården i Färila är också en viktig plats för föreningar att samlas på.

Kan du dela med dig av några erfarenheter eller utmaningar ni stött på när ni hanterar bygdepengen och utvärderar projektansökningar?

Vi får generellt sett 10–15 ansökningar per år, och det kan vara en utmaning att balansera mellan olika projekt. Vissa ansökningar känns självklara, medan andra kräver noggrann övervägning. Transparens är viktig i processen, särskilt med tanke på eventuella jävsituationer. Vi strävar efter att involvera lokala föreningar och organisationer genom Färilarådet för att säkerställa en representativ och demokratisk process.

Om någon får avslag på sin ansökan om bygdepeng, är det då idé att söka igen nästa år?

Absolut, varje ansökan prövas på nytt varje år. Om någon får avslag är det viktigt att inte ge upp. Projekt och förutsättningar kan förändras, och vi uppmuntrar folk att söka igen och vara delaktiga i att forma en hållbar framtid för vår bygd.