OX2 och SMHI ska undersöka hur OX2:s planerade energiparker kan bidra till att syresätta Östersjön

SMHI har beviljats ett forskningsanslag från Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten för att i samarbete med bland annat OX2 undersöka om artificiell syresättning kan bidra till att återställa delar av Östersjön som idag är syrefria. Syrgasen är en biprodukt från vätgasproduktion vid två havsbaserade energiparker som OX2 planerar, Neptunus utanför Blekinge och Pleione öster om Gotland.

Utbredningen av syrebrist och syrefria områden i Östersjön orsakas av bland annat övergödning. När havsbotten blir syrefattig påverkar det hela näringskedjan, bristen på växtlighet och bottendjur orsakar brist på föda för fisk och påverkar fiskebeståndet, vilket i sin tur påverkar fågellivet och marina däggdjur. Inte minst torsken som leker i de djupa delarna av Östersjön är mycket påverkad av syrebristen. De låga nivåerna av syre bidrar också till sommarens algblomning. 

Vid vätgastillverkning uppstår syrgas som en biprodukt. Vanligtvis ventileras den här syrgasen ut i atmosfären, men nu har SMHI beviljats anslag för att i samarbete med bland annat OX2 vetenskapligt undersöka vilken effekt det skulle få för havsmiljön att använda syrgas från de havsbaserade energiparkerna Neptunus och Pleione till att syresätta djupvattnet i Östersjön för att bidra till en ökad biologisk mångfald. OX2 har ansökt om tillstånd hos regeringen att producera 370 000 ton vätgas vid Neptunus, vilket skulle ge nästan 3 miljoner ton syrgas per år.  

SMHI kommer att ansvara för forskningen kring hur syrehalten kommer förändras i Östersjön. I projekt­et finns även forskare från Stockholms Universitet (SU) och Norwegian Research Centre (NORCE) som i samverkan med SMHI kommer diskutera syresättningens effekter på Östersjön och den marina miljön. Som en del av projekt­et kommer även de tekniska förutsättningarna för att pumpa ned och sprida syrgasen att kartläggas. OX2 bidrar med kunskap kring energiprojekt­en. Forskningen kommer att fokusera på hur syret kan spridas i Östersjön, hur syrehalten förändras över tid och vilken inverkan den kan ha på ekosystemen.  

– Områden med syrefattiga bottnar är historiskt stora. Det är därför viktigt att, förutom att fortsatt minska näringstillförseln, vända på varje sten för att se hur situationen kan förbättras. Genom att använda modeller kan man använda sig av försiktighetsprincipen och ta reda på de långsiktiga effekterna innan ett eventuellt nästa steg tas, säger Sam Fredriksson, forskare inom oceanografi på SMHI. 

- Det här kan vara en fantastisk möjlighet att inte bara producera fossilfri energi utan även bidra med naturpositiva åtgärder för att återskapa ett friskare hav. Samtidigt måste alla ingrepp i naturen utföras noggrant och varsamt. Därför är vi mycket glada åt att få jobba med SMHI för att undersöka möjligheterna med den här tekniken, säger Elina Cuellar, projekt­ledare, OX2.   

I anslutning till projekt­et kommer OX2 även att samarbeta med Uppsala universitet och Baltic Waters kring hur syresättningen och stödutsättningar av torsk kan bidra till att stärka torskbeståndet i Östersjön. Under året inleds försök för att ta reda på om stödutsättningar och syresättningen kan bidra till bättre livsvillkor för torsken.