Vindkraft för ett friskare hav – så kan havsbaserad vindkraft syresätta Östersjön

Kan vindkraften verkligen bidra till att få tillbaka torsken i Östersjön? Ja, det tror vi på OX2. Nu deltar vi i forskningsprojektet BaltVent tillsammans med SMHI, Stockholms Universitet och The Norwegian Research Center (NORCE) för att ta reda på om det är möjligt och hur det i så fall kan göras. 

Östersjön är naturligt syrefattigt men till följd av bland annat övergödning finns idag stora områden som är i princip helt döda till följd av syrebrist. En av de arter som drabbats hårt är torsken som leker i de syrefattiga djupen. Syrebristen bidrar också till sommarens problem med algblomning. Och problemet bara växer för varje år. 

Det är här den havsbaserade vindkraften kommer in. OX2 planerar att bygga två energiparker som kombinerar havsbaserad vind med vätgasproduktion, Neptunus utanför Blekinge och Pleione utanför Gotland. En restprodukt från vätgasproduktionen är syrgas och för varje kilo vätgas blir det cirka 8 kilo syrgas. Vanligtvis släpps syrgasen ut i atmosfären men OX2 planerar att istället pumpa ner den i havet för att syresätta bottenvattnet. 

– Båda de här platserna tror vi har bra förutsättningar då de ligger i områden med syrefattig havsmiljö. Genom att artificiellt syresätta bottenvattnet hoppas vi kunna gynna hela ekosystemet. Syrebristen påverkar inte bara det marina livet utan hela näringskedjan, säger Emelie Zakrisson, chef för utvecklingen av havsbaserad vind i Sverige, OX2. 

Det har gjorts försök tidigare med artificiell syresättning av havsvatten, men då har det i huvudsak handlat om att pumpa ner syrerikt ytvatten till bottenvattnet. Det har i de flesta fall fungerat bra men är inte okomplicerat då vattnet i Östersjön är skiktat och har olika salthalt. Att istället pumpa ner rent syre kan fungera bättre. 

– Vi tror att det kommer att göra skillnad över tid. Det räcker inte med ett år för att återställa ett hav, men om anläggningen går i tio år kommer det påverka havsmiljön. Återigen är platserna väl valda då cirkulationen kring dem gör att syret kan spridas, säger Emelie Zakrisson. 

Just spridningseffekten är något som OX2 och SMHI ska undersöka tillsammans. SMHI fick i vintras pengar av Naturvårdsverket för att undersöka hur tillfört syre kan lösa sig och spridas i Östersjön och vilken effekt det kan ha på ekosystemen. 

Läs mer på SMHI:s hemsida

– Det här är oerhört välkommet. Alla ingrepp i naturen måste utföras noggrant och varsamt och vi måste tillämpa en försiktighetsprincip. Därför är vi glada för att få arbeta vidare med det här tillsammans med SMHI, säger Emelie Zakrisson. 

OX2 samarbetar även med Uppsala universitet och Baltic Waters för att stärka torskbeståndet i Östersjön. Under året inleds försök för att ta reda på om stödutsättningar och syresättning kan bidra till bättre livsvillkor för torsken.