Arkeologiska utgrävningar i Karskruv och Marhult vindparker
I samband med inventeringar inför byggandet av Karskruv och Marhult vindparker upptäcktes tidigare okända kulturhistoriska lämningar som fossil åkermark, skogsbrukslämningar och kolningsanläggningar. Placeringen av vindkraftverk och vägar har anpassats för att skydda dessa lämningar i ett nära samarbete med Länsstyrelsen i Kronobergs län och Museiarkeologi vid Kalmar läns museum. Nya fynd, inklusive kolbottnar från 1600–1800-talet, har gett ny kunskap om områdets historiska anläggningar.
I området omkring Karskruv och Marhult vindparker förekommer ett stort antal kulturhistoriska lämningar, det handlar bland annat om fossil åkermark, skogsbrukslämningar, kolningsanläggningar och lämningar efter industri. Under projektutvecklingen har omfattande utredningar gjorts och placeringar av vindkraftverk och vägar har anpassats för att undvika påverkan på kända fornlämningar. På ett fåtal ställen har det inte varit möjligt att helt undvika påverkan, till exempel i direkt anslutning till befintliga vägar, här har OX2 sökt tillstånd, och i nära samverkan med Länsstyrelsen i Kronobergs län och Museiarkeologi vid Kalmar läns museum undersökt de ytor som påverkats.
Pollenanlays ger kunskap om vår historia
Pollenanalys är en särskild intressant metod, som utfördes i närheten av ett röjningsröseområde, för att visa på den historiska markanvändningen på platsen. Resultatet visar att skog varit dominerande under alla perioder, men att även odling och bete påverkat landskapet. Under senneolitikum (slutfasen av bondestenåldern, runt 2400-1800 f.Kr.) iakttas den första indikationen på bete, även om den verkar ha varit kort. Från ca 500 e. Kr. kan man se att både bete och odling blir allt vanligare, för att sedan fortsätta fram till modern tid. Datering av röjningsrösen i området visar också att odling påbörjats under romersk järnålder, samt senare igen med början under medeltid ca 1200-talet. Odlingen minskar först under 1800-talet.
Nära samarbete med Länsstyrelsen och Kalmar länsmuseum
Under byggtiden har även ett flertal tidigare okända lämningar påträffats i vindparkerna, dessa har dokumenterats och undersökts av arkeologer från Kalmar länsmuseum. När tidigare okända lämningar påträffas är det viktigt att omedelbart avbryta arbetet, och kontakta Länsstyrelsen. Tack vare bra samverkan med Länsstyrelsen och arkeologerna från Kalmar länsmuseum har det varit möjligt att snabbt undersöka och dokumentera lämningarna parallellt med byggnationen av vägar i vindparken.
Energiproduktion i området sedan 1600-talet
Undersökningarna har medfört helt ny kunskap om historiska anläggningar i området, där de flesta nya lämningarna utgörs av kolbottnar. Det visar sig att det är under slutet av 1600-talet och under 1700-talet som de första spåren av kolningsanläggningar börjar synas i området. Denna aktivitet kan följas fram till mitten/slutet av 1800-talet, kanske även in på 1900-talet, då verksamheten avstannar. Arkeologerna är inte förvånade att många kolbottnar hittas i just detta område, då det i närheten funnits flera järnbruk, bland annat Klavreström i Norrhult.
Resultaten från utgrävningarna har sammanställts av Kalmar läns museum i en rapport för respektive vindpark (se nedan). Hör gärna av er om ni har frågor eller vill veta mer!
Ett exempel på en tidigare okänd kolningsmiljö som påträffades under anläggningsarbetena i vindparken. De olika delarna av lämningen markeras på foto och karta. Kolningbotten (A41), kolarkoja (A49), kolningsgrop (A51), kolbotten från en resmila (A42), en puk, d v s en mindre kolningsplats där material som inte kolades vid den stora kolningen kolades (A57).