Återskapande av betesmarker
I samband med OX2:s byggnation av vindparken Karskruv i Uppvidinge kommun har OX2 tagit initiativ för att öka den biologiska mångfalden genom att återskapa betesmark.
För att uppnå och bibehålla en mångfald av arter krävs en variation av livsmiljöer. Igenvuxna betesmarker innebär därmed förlorad livsmiljö för flera växter, insekter, fåglar, fjärilar och andra djur över och under jord. Enligt Naturskyddsföreningen är betande djur avgörande för att kunna hålla stora delar av våra landskap öppna vilket är en viktig livsmiljö för flera arter.
Varför naturbetesmarker främjar den biologiska mångfalden
Betesdjur bidrar till att begränsa växter som annars har överhanden genom att äta dessa och ge utrymme för andra växter. Samtidigt sprider de betande djuren frön, trampar upp mark där frön kan gro och skapar föda och näring.
Kossorna i Karskruv
En av de mest betydelsefulla insatserna för den biologiska mångfalden som OX2 genomfört i Karskruv har varit återskapandet av förlorad betesmark. Tillsammans med markägaren Sveaskog och vindparkens ägare Orrön Energy har den 2,3 hektar stora marken, tidigare överväxt av granar, återställts för att kunna utveckla sin tidigare flora och fauna. Naturbetesmarken bevaras med hjälp av kossor som sedan 2023 till och från betar på marken.
Genom att återinföra betesmarken har vindparken skapat en gynnsam miljö för en rad växt- och djurarter som är beroende av detta habitat. Med arter som prästkrage, blåklocka och gullviva får betesmarken återigen möjlighet att blomstra, vilket gynnar insekter och fåglar som är beroende av dem för sin överlevnad.
Ett större perspektiv
Att kossorna i Karskruv verkar för en ökad biologisk mångfald betyder inte att vi behöver fler betesdjur generellt. För att främja den biologiska mångfalden ska de betesdjur vi har beta i större utsträckning, och på rätt ställe.
För ett effektivt och meningsfullt arbete kring biologisk mångfald ser vi att det är viktigt att skala lyckade insatser där det är möjligt och lämpligt, vilket är varför vi delar exemplen som denna. Däremot ska vi inte förminska behovet för mer kunskap kring åtgärdernas effekt på den biologiska mångfalden på kort och lång sikt.
Det finns mycket att lära sig kring återskapande av miljöer och vilken effekt det kan ha på den biologiska mångfalden. Forskning från Yale finner att en utökning av betande djur i vildmarken kan öka – utöver den biologiska mångfalden – markens förmåga att absorbera och lagra koldioxidutsläpp. Studien som kollade på återintroduktionen av bison på den rumänska landsbygden lyfter ’återvildning’ som ett viktigt verktyg för ambitionerna att begränsa klimatförändringarna och vända förlusten av biologisk mångfald.
Fakta:
- En av Sveriges miljömål är ett rikt odlingslandskap där naturbetesmarker är viktiga.
- Sedan mitten på 1800-talet har Sverige förlorat över 95% av naturbetesmarkerna.
- Enligt WWF kan naturbetesmarker ha upp till 40 olika sorters växter på en kvadratmeter.