Frågor och svar om vindkraft på Åland
På denna sida finns svar på många av de frågor OX2 Åland ofta får. Välkommen att bekanta dig med svaren! Hittar du inte svaret på din fråga? Hör av dig till oss på aland@ox2.com.
Ekonomi
Går det att få ekonomi i havsbaserad vindkraft?
Vem kommer bekosta den havsbaserade vindkraften?
Det lyfts ofta att det är bråttom med projektens framdrift. Varför?
Vilken typ av fastighetsskatt kan användas för vindkraft till havs?
Kommer de havsbaserade vindkraftverken ha någon positiv samhällseffekt?
Miljö- och samhällskonsekvenser
Kommer vindparkerna att synas från land?
Teknik
Var kommer vindkraftverken att placeras?
Kommer dessa parker att även anslutas till Åland?
Vilken typ av mark kommer solkraftsparkerna att byggas på?
Om OX2
Man kan läsa att OX2 sålt projekt till partners? Vad innebär det?
Hur ser OX2s finansiella situation ut?
EKONOMI
Vilken typ av fastighetsskatt kan användas för vindkraft till havs?
Det finns en specifik fastighetsskatt för kraftproduktion som inte är den samma som allmän fastighetsskatt. Det medför att en kommun kan ha olika fastighetsskatt % för vindkraft och privata fastigheter.
Under EnergiArena 2024 visade Skatteförvaltningen för Finland beräkningar av fastighetsskatten till de åländska kommunerna blir för Noatun Nord och syd vid olika antal turbiner till havs. Se Skatteförvaltningens uträkningar i inspelningen från EnergiArena, tidpunkt 01:38:00 (20 minuter)
EnergiArena 2024, Skatteförvalningens beräkningar av Noatun Nord 01:38:00
Går det att få ekonomi i havsbaserad vindkraft?
Olika geografiska platser har olika förutsättningar för havsbaserad vindkraft. Förutsättningarna beror på många faktorer som påverkar om man i slutändan kan få ekonomi i det. Dessa faktorer (bottenförhållanden, vind, konstruktionskostnader, nätanslutningar, arrendevillkor etc.) undersöks som bäst just så vi kan skapa oss en så bra bild som möjligt avseende förutsättningarna runt Åland. Det slutliga beslutet tas runt 2027 vilket i projektform kallas för FID (Final Investment Decision). Innan dess kan man inte med säkerhet veta att något blir byggt, men vi tror att så är fallet och är varför vi investerar i undersökningarna.
Vem kommer bekosta den havsbaserade vindkraften?
De kommer bekostas av privata aktörer, både själva parkerna som anslutningarna till el- eller vätgasnät. Flera av projekten kommer även finansieras genom fondupplägg, vilket medför att ålänningar som är intresserade kommer kunna vara med på dessa satsningar. T.ex. i Noatun projekten. På så sätt blir detta även samhällets gemensamma projekt, för de som vill vara med.
Kommer de havsbaserade vindkraftverken ha någon positiv samhällseffekt?
Ja, många. Bl.a. fastighetsskatt, arrenden, möjliga intäkter från elförsäljning, försäljning för underleverantörer, infrastrukturutbyggnad, nya arbetsplatser, nya utbildningsmöjligheter, företag som etablerar sig på Åland, nya företag som startas, entreprenörer som besöker Åland (resor, hotell, taxi, restauranger etc.). Ålandsbanken beställde en utredning från AFRY som visade på poteniella intäkter för Åland på upp till 200 miljoner €/år (halva Ålands budget). Den kan läsas här: A roadmap for developing offshore wind in Åland | AFRY
Det lyfts ofta att det är bråttom med projektens framdrift. Varför?
Huvudorsaken är den klimatförändring vi har där världens tempo att hålla den globala temperaturökningen under 1.5 grader måste gå snabbare.
De åländska projekten fyller en viktig roll p.g.a. sin storlek (elektricitet för 8 miljoner hushåll) men även för den lokala och globala sjöfarten som står för en betydande del av CO2 utsläppen. Dessa utsläpp kan minska med hjälp av vätgas och ebränsle produktion, vilket vi planerar för i Långnäs Mega Grön Hamn projektet, vilket har potential att ge ett betydande positivt stöd till den globala klimatsituationen, med utgångspunkt från åländska havsbaserad vindkraft.
Slutligen är det hård konkurrens mellan olika vindkraftsprojekt i Norden om turbiner, fartyg, sjöpersonal, elkablar samt anslutningspunkter/kapacitet till elnäten i Sverige och Finland. Det behövs tillräckligt stora projekt för att få plats i kön där många projekt beräknas vara i samma fas som de åländska och således konkurrerar med varandra.
Havsbaserad vindkraft är inget nytt fenomen, har funnits i Danmark och Nordsjön under längre tid där mycket insikter därifrån används för planering av de åländska projekten. Läs mer om nuvarnade läge för bland annat havsbaserat vindkraft på WindEuropes hemsida.
MILJÖ- OCH SAMHÄLLSKONSEKVENSER
Finns det risk för mikroplaster som släpps ut, fåglar som avlider av vindkraftverken eller andra olägenheter för människor och djur?
Vi genomför massiva undersökningar i samband med miljökonsekvens-bedömningarna med några av Europas ledande partners (bl.a. AFRY, Aquabiota, Avescapes och Arctia) vilket även miljöskyddslagen kräver. Lagstiftningen i Norden är bland den tuffaste i värden. I de kommande avgränsnings-samråden i december 2022 och januari 2023 är alla välkomna att lyfta in de faktorer som man vill att vi beaktar och tar hänsyn till som del av denna process.
Detta för att säkerställa att vi inte missar något och alla vinklar har beaktats i arbetet. Sedan analyserar ÅMHM materialet som lämnats in och ger ett utlåtande om vad dom anser ska ingå i den fortsatta processen.
Det finns även många felaktiga antaganden om vindkraftverk. På svensk vindenergi har man samlat de flesta av dessa och svarar på frågorna. De kan hittas här: https://svenskvindenergi.org/fakta
En annan bra summering är en som Naturskyddsföreningen gjort: Vanliga frågor om vindkraft - Naturskyddsföreningen
Bifogat finns ett exempel på hur Siemens Gamesa har jobbat och anaslyserat frågan med microplaster (på engelska). White paper SGRE wind turbine blades - leading edge protection
Finns det risk att vindkraftverken blir kvar i vattnet att förfalla efter livstidens slut på 30-40 år?
Nej, den risken finns inte. Detta då vi som investerare tar höjd för en exitkostnad i kalkylerna för nedmontering. Vanligt är även någon form av försäkring/garantier t.ex. bankgaranti. Dessutom är material och komponenter värdefulla där man vill återbruka detta i så stor utsträckning som möjligt. Även nya uppdaterade verk på samma geografiska plats är troligen av intresse (up-grades). Vår målsättning är att skapa nya/förbättrade habitat/rev i vindkraftsparkerna som gynnar undervattenslivet och således inte blir aktuellt att förstöra vid eventuell nermontering av parkerna.
Är det inte bättre att vänta med att bygga och istället följa omvärlden för att säkerställa att inte några negativa miljömässiga effekter uppstår för Åland?
Just nu pågår miljökonsekvensarbetet (MKB) som följer den åländska miljölagstiftningen. Syftet med arbetet är precis just det, d.v.s. att analysera i detalj de möjliga konsekvenserna av havsbaserad vindkraft för Åland så att myndigheterna sedan kan fatta ett helhetsbeslut, grundat på lag, om det är möjligt att genomföra dessa projekt.
De analyser som görs för stunden är de mest detaljerade som någonsin gjorts för dessa områden där enorma datamängder samlas in som grund för att bedöma konsekvenserna av de möjliga projekten. Alla områden är unika där man inte kan dra paralleller till andra havsbaserade områden i Norden, utan varje område behöver en egen unik detaljerad analys som underlag för myndigheternas beslut.
Havsbaserad vindkraft är inget nytt fenomen, har funnits i Danmark och Nordsjön under längre tid där mycket insikter därifrån används för planering av de åländska projekten.
Kommer radioaktiva ämnen som finns lagrade i sedimenten, som cesium, att utgöra en fara för människor eller organismer i Östersjön i och med gräv- och muddringsarbeten i Noatun Nord?
I vår natur finns miljögifter som människan genom olika industriella aktiviteter har orsakat. När vi undersöker förutsättningarna för att bygga en vindpark utreder vi genom mark- och bottenundersökningar hur de lokala förutsättningarna ser ut.
När det gäller havsområdet runt Åland där vi utvecklar havsvindparker är de främsta källorna för radioaktiva ämnen i Östersjön kärnvapenprov gjorda under 1950-60-talet och Tjernobyl-olyckan från är 1986. Dessa ämnen är idag bundna till partiklar i sedimenten.
Strålsäkerhetscentralen STUK som har tagit del av vårt projekt anser inte att de gräv- och muddringsarbeten som planeras i vårt projekt kommer att medföra att skadliga mängder av dessa ämnen kommer att lösa sig eller att det skulle innebära en fara för människor eller organismer i och runt Östersjön.
Kommer vindparkerna att synas från land?
Vi håller ännu på och undersöker förutsättningarna för var det de fakto går att bygga, vilket är beroende av bottengeologi, fågelstråk, naturinventering, fiskhabitat etc. Det kommer försvinna områden som således inte är byggbara. När vi vet det kommer vi göra visualiseringar om hur parken kan komma att se ut, vilket även är en del av miljöutredningarna och grundat i lag.
TEKNIK
Var kommer vindkraftverken att placeras?
Den kommer placeras ca. 30-70 km utanför fasta Åland. De är flera olika områden varpå distanser skiljer sig.
Kommer dessa parker att även anslutas till Åland?
Ja, det planerar vi för och på det sättet säkerställa att Åland får en större del av energibehovet täckt av dessa parker.
Vilken typ av mark kommer solkraftsparkerna att byggas på?
Utgångspunkten är att de kommer byggas på icke produktiv jordbruksmark. Biologisk mångfald och CO2 bindning är viktiga parametrar för OX2 i dessa etableringar där solkraftsparkerna ska bidraga positivt till helheten. Detta kan göras genom väl genomtänkta helhetslösningar från början av projekten. En solkraftspark ska bidraga positivt till den hållbara utvecklingen på Åland.
När det inte blåser då?
Dessa vindkraftverk kommer byggas långt ute till havs och på ca. 350 meters höjd. På dessa platser är det väldigt få dagar per år som det inte blåser (ca. 1-2 %). Vi planerar även Power - X, vilket inkluderar lagring av energi i t.ex. form av vätgas. Läs bl.a. om vårt projekt Långnäs - Mega Grön Hamn.
Vindkraft fungerar även som en besparingsåtgärd för vattenkraft, d.v.s. när vindkraft genereras så behöver vi mindre vattenkraft som vi sedan kan använda istället när det är mindre produktion i vindkraftverken.
OM OX2
Kommer det från OX2 eller Ålandsbankens sida lyftas in delägare/partners i Noatun projekten (delägare i de samexisterande bolagen) som kan vara ryska eller kinesiska bolag?
Nej, det är reglerat i avtal mellan OX2 och Ålandsbanken, och inte heller i någons intresse. Även Näringsrätten och Jordförvärvsrätten har en inverkan. Ytterligare partners kan vara aktuella då det är massiva projekt men då noggrant övervägda för att gynna båda Åland och projekten som sådant. Båda Ålandsbanken och OX2 är noterade på börsen vilket skapar transparens i vad som sker i dessa bolag i enlighet med gällande lagstiftning.
Man kan läsa att OX2 sålt projekt till partners? Vad innebär det?
Det stämmer att vi tar in partners i våra projekt, ibland för vissa delar och ibland för att äga hela parken. Detta för att skapa förutsättningar för att kunna förverkliga dessa satsningar för grön energiomställning, och möjliggöra för nya projekt.
I Finland har bl.a. Ålandsbanken gått in i våra projekt i tidigt skede (t.ex. Noatun) eller när det är utvecklat (t.ex. Niinimäki). I Sverige har IKEA kommit in som partner i flera projekt genom åren.
I de flesta fall blir OX2 kvar som part i satsningarna för att ansvara för teknisk, juridisk och kommersiell drift i vårt bolag OX2 TCM, d.v.s. vi släpper inte projekten utan är fortsatt med i driftskedet.
Här är några exempel:
OX2 säljer Niinimäki vindpark i Finland - OX2
Hur ser OX2s finansiella situation ut?
OX2 har en stark finansiell situation vilket man kan ta del av helt transparent då vi är börsnoterade. Vi är lönsamma och har varit det sedan start. Just nu är vi i en kraftig tillväxt med många projekt inom landbaserad vind, havsbaserad vind, solkraft och Power-X.
Hur ägs OX2?
Vi är börsnoterade där ägande är helt transparent. Vår största ägare är Peas Industries vilket är det företaget som vår grundare Johan Ihrfelt är huvudaktör i. 80 % av aktierna ägs av svenska bolag. Här kan man läsa mer: Investerare - OX2